Icke-vattnade hockeyytor
Internationella hockeyförbundet (FIH) eftersträvar konstgräsplaner som har samma spelegenskaper som vått gräs, men som inte behöver vattnas för att uppnå dem. Det är en ambitiös önskan och något som ser ut att bli svårt att uppnå. Vad är den nuvarande statusen?
År 2018 sågs FIH:s beslut bara som en förhoppning, men anno 2022 har allvaret i vissa väderfenomen eller deras förekomst på platser som aldrig förväntat sig att drabbas, gjort en sådan strävan till en absolut nödvändighet.
Obalansen i vår vattenförbrukning är särskilt oroande. Enligt Sports Turf Research Institute uppskattas den dagliga förbrukningen av dricksvatten i världen till cirka 10 miljarder liter. Ändå tvingas många samhällen runt om i världen att överleva på bara några droppar på grund av brist på nederbörd.
Dricksvatten har blivit så värdefullt att all annan användning än att tillgodose de grundläggande behoven hos växter, djur och människor bör övervägas eller omvärderas noggrant, vilket är anledningen till att FIH bestämde sig för att driva denna strävan.
År 2018 krävdes det 18 000 liter vatten för att vattna en hockeyplan. Idag har detta behov minskat till cirka 6.000 liter, samtidigt som moderna hockeyplaner med konstgräs också tenderar att hålla kvar vattnet bättre. Trots detta är elitplaner för hockey starkt beroende av vatten för att ge bollkontroll, bollhastighet, ytgrepp och jämnhet, samt för att minimera brännskador på huden vid glidning eller fall.
Om konstgräsindustrin lyckas utveckla en konstgräsplan utan bevattning kommer infrastrukturinvesteringar för hockey att bli mer attraktiva för Internationella olympiska kommittén (IOK) eller för arrangörer av internationella turneringar som vanligtvis kräver flera högkvalitativa ytor under endast en begränsad period. Det kommer också att sänka eller ta bort hinder för att sporten ska kunna utvecklas i länder där bevattning av hockeyplaner är omöjligt eller uppfattas som moraliskt oacceptabelt.
Uppdatering av standarder
FIH Hockey Turf and Field Standards definierar för närvarande det gräs som ska vara vått för att säkerställa tillfredsställande prestanda för ytor i FIH:s globala kategori. Dessa standarder måste först uppdateras innan FIH kan gå vidare med sina planer.
För att kunna göra det gav FIH testinstitutet Labosport och det engelska Loughborough University i uppdrag att bland annat identifiera de viktigaste egenskaperna som skiljer mellan våta och torra ytor. Labosport ombads också att utveckla nya testmetoder för att mäta de identifierade egenskaperna.
"Vi identifierade fyra viktiga spelmoment där egenskaperna hos en vattenbaserad plan anses vara viktiga: bollhastighet, sned bollträff, friktion mellan klubba och yta och att utföra 3D-färdigheter som lyft, jinks eller pops", förklarar professor David James från Labosport UK.
Tillsammans med professor Paul Fleming från Loughborough University intervjuade och studerade han elitspelare från olika länder och samlade in objektiva spelrelevanta mätningar av interaktioner mellan boll, klubba och yta. Förvånansvärt nog nämndes inte interaktionen med skons yta tillräckligt ofta för att också beaktas. "De spelare vi interagerade med tog helt enkelt inte upp detta som ett problem."
Översättning av svaren
Studien har visat att hockeyspelare verkar föredra snabba, våta ytor som tillåter ett snabbt, smidigt spel och som tillåter skickliga spelare att utmärka sig med sin överlägsna teknik och specifika 3D-skills. Samtidigt bör ytan inte vara nötande så att skador kan undvikas. Mer konstanta förhållanden över tid skulle vara önskvärt.
Därefter genomfördes en serie tester med Loughborough Universitys första hockeylag för herrar för att få objektiva mätningar av de identifierade spelhändelserna. "Insamlade data och synpunkter gjorde det möjligt för oss att utveckla testmetoder för de fyra viktigaste spelhändelserna", fortsätter professor James.
Labosports studie avslutades tidigare i år och en rapport har överlämnats till FIH. I rapporten föreslår testinstitutet införandet av ett bollhastighetstest som utvärderar förändringen i hastighet hos en hockeyboll på grund av dess interaktion med spelytan under en höghastighetshändelse som t.ex. en lång passning. För testet kommer en luftkanon att skjuta iväg en hockeyboll horisontellt i 15 m/s. Två par infraröda tidtagargrindar kommer att mäta bollens hastighet på två platser.
Labosport föreslår också att en luftkanon används för att skjuta iväg en boll mot en hockeyyta med en hastighet av 14 m/s och i en vinkel av 43 grader. En höghastighetskamera kommer att fånga nedslaget medan videogrammetri-tekniker spårar bollens bana före och efter nedslaget. Den genomsnittliga hastigheten och vinkeln för varje bana kommer att beräknas med hjälp av Gauss elimineringsmetod för att bestämma den sneda bollens studs mot ytan.
För att fastställa hur spelytan deformeras när spelarna utför en 3D-färdighet har Labosport föreslagit att man använder en testbänk för att belasta ett prov av det översta lagret som består av en matta och en stötdämpare, och mäta deformationen.
För att mäta friktionen mellan en hockeyklubba och ytan har det föreslagits att man använder en släde för att dra tre representativa hockeyklubbor över ytan med en reglerad hastighet. En känslig lastcell kommer att användas för att mäta de friktionskrafter som verkar på hockeysläden.
Rapporten har nu distribuerats av FIH till andra FIH-ackrediterade testinstitut och till konstgräsbranschen. "Detta för att validera förslagen och göra det möjligt att fastställa reproducerbarheten och repeterbarheten hos de nya testmetoderna. Först därefter kan de införlivas i nästa utgåva av FIH:s standarder för konstgräs och planer", sa FIH:s anläggningschef Alastair Cox till en publik tidigare i år.
Olika garner?
Nu är det i första hand upp till garntillverkarna och konstgrästillverkarna att ta all denna kunskap till nästa nivå och utveckla konstgräsytor eller system som har samma spelegenskaper som vått gräs men som inte behöver vattnas för att uppnå dem. Om man får tro ryktena kommer de olika företagens FoU-avdelningar verkligen att sättas på prov.
"Vi står verkligen inför en utmaning", medger Chris Vandenborre på Lano Sports. "Ärligt talat, på Lano undersökte vi redan 2017 prestandan hos icke-vattnade grässystem för hockey med tanke på FIH Globals prestanda och kunde utveckla system som uppfyller alla FIH Globals nuvarande kriterier för fälttester.
Bara för att vara tydlig, dessa inkluderar inte något kriterium för hud-/ytfriktion/avnötning, eftersom detta bara är en del av det officiella FIH-laboratorietestförfarandet. Denna utveckling möjliggör också alternativ, torr FIH nationell användning av dessa våttestade FIH Global-system."
Samtidigt har FIH inlett sitt nya utvecklingsprogram för att undersöka och kartlägga skillnaderna mellan våta och torra ytor, som de uppfattas av spelarna, särskilt med tanke på interaktionen mellan spelare och yta, boll och yta samt klubba och yta i ett integrerat tillvägagångssätt. "Det hade faktiskt blivit tydligt att FIH:s nuvarande krav på ytprestanda inte ger en fullständig bild av detta."
Fibrer till mattor för konstgräshockey får inte bidra till att mattan glider vare sig i vått eller torrt tillstånd. Detta kan endast uppnås genom att noggrant välja polymertyp samt garnets form och styvhet.
"Under årens lopp har våra texturerade monofilamentgarner av polyeten för hockey uppvisat tydliga förbättringar när det gäller nötning av huden", fortsätter Chris Vandenborre. "Detaljerade justeringar av den kemiska sammansättningen samt garnets form och dimension har gjort det möjligt att uppnå detta.
Realistiskt sett kommer ytterligare framsteg inom polyetenfamiljen att förbli en gradvis och stegvis process." En annan aspekt av att spela under torra förhållanden är ett ökat behov av slitstarkt material. "Även om fibrillerade fibrer i allmänhet anses vara mindre nötande än monofilament, gör deras lägre slitstyrka och mindre elastiska karaktär dem mindre lämpliga för ändamålet.
Samtidigt som tuftningsföretagen är angelägna om att uppfylla FIH:s krav måste de också uppfylla kundernas krav på att leverera en yta som kommer att fungera och hålla i många år", tillägger Vandenborre.
Varför inte ompröva nylon, det material som användes för de första syntetiska gräsytorna som någonsin byggdes? Precis som Chris Vandenborre förväntar sig inte Martien Damen från Condor Grass att nylongarn kommer att användas för hockeyytor, eftersom andra råmaterial kan komma att övervägas. "Nylon kan absorbera upp till maximalt 10% av sin vikt i fukt, men en nylonyta i torra förhållanden är betydligt mer slipande än de polyetengarn vi för närvarande använder", säger han.
Förr i tiden tillverkade Condor Grass Sport hockeyytor av nylon innan man övergick till att använda polyetylengarn för att producera dessa ytor. "Nylonkvaliteten tenderar också att försämras mycket snabbare när ytan inte fuktas regelbundet", förklarar han.
Leka med sand?
Både Lano Sports och Condor Grass har hockeyprodukter som endast kräver 1 liter vatten per kvadratmeter för att uppfylla FIH:s globala villkor. "Även om detta minskar behovet av vatten från 18.000 liter till endast 6.000 liter per bevattning per plan, är detta fortfarande mer än det nollmärke som FIH vill sätta", påpekar Vandenborre.
Martien Damen tror att en lösning kan hittas när hockeybrödraskapet kommer att värdesätta sandfyllda och sanddressade system igen. "Om vatten inte längre tillåts leverera egenskaperna kommer sand att vara nästa sak som dyker upp i tankarna. Du kommer att behöva något som stöder högen vertikalt", förklarar han.
"En sak vi kan överväga är att se över formen och dimensionerna på de sandpartiklar vi använder." Damen påpekar att sanddressade system är lika slitstarka som vattenbaserade pitchar. "Sanddressade planer slits jämnare, eftersom fibern alltid har stöd."
Alastair Cox påpekar dock att användningen av fyllningar som sliter på spelare och garn inte är något som FIH är angelägna om att stödja. "Vi hoppas att det nuvarande kravet på att ytor i den globala kategorin ska vara icke-fyllda kommer att kvarstå", säger han.
Helst ska det nya underlaget först testas senast vid FIH Hockey5s World Cup 2024, innan det introduceras i World Cup-turneringarna och de olympiska ungdomsspelen 2026. Det slutliga målet är att rulla ut det vid sommar-OS 2028 olympiska spelen i Los Angeles.
Med Labosport som har fastställt hur ett vått gräs ska fungera samt testförfaranden som kan användas för att fastställa om gräset uppfyller kraven, är spelet nu igång för tuftningsföretagen att utveckla ett nytt hockeysystem för elitnivå som inte kräver vatten alls.
